Moab är vårt nästa klätterstopp efter Zion. Det ligger föga förvånande också i - öknen, i Östra Utah. Vi passade på att passera Grand Canyon, Monument Valley och Indian Creek på vägen dit. Grand Canyon är maffig men vi var mer imponerade av Bryce Canyon som vi besökt dagen innan och som vi inte visste något om på förhand.
 |
Grand Canyon
 |
| Monument Valley |
Indian Creek var egentligen också ett "planerat" klätterstopp. Planerat så pass att vi visste att det finns makalöst många fina spricklinjer i sandstenen där. Sen visste vi inte så mycket mer. Vi tycker själva (och får medhåll av i alla fall några fler... :)) att vi har ganska stort rack (rack = klätterprylar). Man skulle kunna säga att vi har två fulla rack. Det har hittills alltid varit tillräckligt. (Se där, till och med Martin, som hånade köpet av vår största kam, har fått användning för den - Camalot #5.) |
Tillräckligt rack i Inidian Creek?! Nä sörru, inte heller här kan man nöja sig med lagom. I Indian Creek behöver man 10 - ja tio rack!!! Inte fulla rack kanske men på vissa leder behöver man 10 st Camalot #2 och 7 st Camalot #1, typ.
Det kanske är rimligt att en finfin spricklinje sväljer samma sorts säkring hela vägen upp men det är INTE rimligt att ha tio rack med sig. Det började regna när vi precis kört in i parken så räddningen kom fort. Sandstenen måste torka och det kan ta flera dagar, så vi åkte vidare till Moab. Inte alls ledsna för det faktiskt :).
 |
| Taggbollscamping med Wall Street i bakgrunden |
 |
| Approach till klättringen? Wall Street, Lotta uppe till vänster |
I Moab hade vi skoj. Klättringen på alldeles roströd sandsten som dessutom erbjuder bra friktion och fina sprickor är något helt annat än den klättringen vi gick bet på i Zion. Att klättra i öknen innebär också fina sandstenstorn!
 |
| Owl Rock, Arches National Park |
Självklart ska vi klättra torn. Det är läckert. Alla torn som vi hade som klätterobjekt har bultade ankare för nedfirning. Det har dem ja. Men det är aldrig givet att ett bultat ankare är bra bara för att det finns där. Ett torn som vi gav oss på hade ett ankare med 3 bultar varav en bult hängde helt fritt i luften och de övriga två satt inte bara löst - de gick att lyfta ur. Det är en skön överraskning när man kommit upp och njuter av utsikten, hehe. Det blev en improviserad nedstigning i form av ett så bra slingat block som gick att få till samt nedåtklättring. Äventyr :).
 |
| Martin firar på tornet med bra ankare |
 |
| Fint torn, kul klättring |
 |
| Tornet med skruttankare i bakgrunden |
