Leva i nuet

Jiohoo, ett dagsfärskt inlägg, fredagen 16/9. Här är vi nu - City of Rocks!

Dagsregn i klätterparadiset, tältet står i en "sjö", hål i tältgolvet och punka på Martins liggunderlagg.. några elaka taggbollar från ett visst sorts gräs som vi råkade tälta på i Utah är orsaken till hålet. Det är baksidan med att slå upp tältet i mörker, men - det kunde ju vara värre :) Till slut fick vi en vilodag på grund av regn! Vi trodde att regn skulle bli en vanligt förekommande orsak till vila, men så har det inte alls varit. Vi är bortskämda med sol och värme (30+ under flera veckor nu), så pass mycket att Martin (som är rätt varmblodig av sig) i går kväll satt i full mundering med långkalsonger, mössa dubbla tröjor och termojacka och tyckte det var kallt. 18 grader mätte vi upp, hihi.

Vi har det bara underbart, tänk att få tälta varje natt i 8 veckor! Höra cikadorna spela, somna till fullmånens sken och en stjärnklar himmel. Dessutom klättra på heltid! Det är livet det.

Aj, aj tältet fortfarande slappt...

Just nu är vi i på ganska hög höjd i södra Idaho. Landskapet är lite likt våra svenska fjäll ovan trädgränsen fast med den skillnaden att här är det "trädgårdsbuskar" och fullt med torkat gräs. Dessutom är det just precis i City of Rocks fullt med granitklippor som ser ut att en gång i tiden bara ha ploppat upp ur marken. Det är ett häftigt ställe och väldigt ensligt. Att det heter City of Rocks syftar bara på att det är fullt med klippor här - någon stad kan man känna sig blåst på. Klipporna har fina naturliga spricklinjer och har som ett lager av "skal" på sig som har eroderat alldeles perfekt för att bilda fullt med handtag och fotsteg.

Vi längtar efter alla er därhemma men längtar inte hem alls. Förstår ni oss rätt då..?!  :)